RASBESKRIVNING NORDSVENSK

Huvud :      Medelstort med rak profil och med breda, väl musklade ganascher, vilket ger det ett kilformat utseende

Halsen :      Medellång och muskulös

Ryggen :     Lång men väl musklad

Bogen :      Välliggande med en för en draghäst ändamålsenlig lutning

Bringan :     Bred

Benen :       Väl dimensionerade, breda ledgångar, och starka senor

Rörelserna : Energiska och taktmässiga

Mankhöjd :      ca   150 - 157 cm

Den nordsvenska hästen är jämte gotlandsrusset den enda inhemska hästrasen, Den kan härledas tillbaka i historien som en svensk eller möjligen skandinavisk lantras. Beroende på varierande förhållanden och olika förutsättningar i vårt avlånga land har lanthästen uppträtt i ett flertal olika lokala stammar vilka utgör underlaget till dagens nordsvenska häst. Dessa stammar uppvisade storleksmässigt olikartade individer. Lanthästarna i Jämtland och Hälsingland var större och tyngre än övriga landskapshästar.
Under 1800-talet kom lanthästen att utsättas för inblandning av andra raser inom stora delar av sitt utbredningsområde.
Det blev nu modernt att förädla de inhemska raserna med ädlare hingstar. Nästa framstöt mot lantrasens existens hade en mera jordnära bakgrund. Laga skiftesreformen lade grunden till detta, med större och tyngre maskiner i både jord och skogsbruk, krävde större och tyngre hästar. Under senare delen av 1800-talet kom så lanthästen att korsas med stora och tunga kallblod.
Framsynta personer insåg dock faran i detta och med ännu ej påverkat lanthästblod påbörjades arbetet med att rekonstruera rasen.
År 1900 blev Nordsvenska Hästen officiellt,1903 startades hingstuppfödningsanstalten Wången  hit inköptes varje höst upp till tjugo hingstföl av det svenska bästa hingstbeståndet. Tyvärr kom uppfödningen på Wången att försvinna 1996. På grund av politiska beslut.
Intresserade sto ägare och kunniga privatpersoner med ett hängivet intresse för den Nordsvenska rasens fortlevande bedriver nu ett målmedvetet avelsarbete och för Nordsvenska rasen vidare in i 2000 talet.........................................